Hur har Biden närmat sig klimatdiplomatin?

Valet av president Joe Biden väckte en förnyad känsla av hopp och brådska i kampen mot klimatförändringarna.

Den 22 april 2021 samlades världens ledare vid Leaders' Summit on Climate.

Med ett fast åtagande att vända på den tidigare administrationens politik lovade Biden djärva åtgärder för att ta itu med trängande miljöutmaningar, från att återansluta till internationella avtal till att genomföra ambitiösa initiativ för ren energi.

Men under hela hans mandatperiod har Bidens väg till ett grönt Amerika inte kommit utan hinder.

Att bedöma politikers framgång med att uppfylla sina klimatlöften är av största vikt. Genom att hålla politikerna ansvariga för sina åtaganden säkerställer vi transparens, främjar förtroende och driver meningsfulla åtgärder.

Under sin valkampanj beskrev Biden fyra prioriteringar i sin gröna agenda.

För det första, bara några timmar efter hans invigning, Biden undertecknade Parisavtalet, vilket gör det till en av hans första officiella handlingar på kontoret. Detta beslut markerade en snabb omsvängning av den tidigare administrationens politik och visade Bidens engagemang för att ta itu med klimatförändringarna.

Ett annat viktigt fokus var övergången till en ren energiekonomi. Han insåg vikten av att minska beroendet av fossila bränslen, lovar att investera inom sol- och vindkraft, samt stödja utvecklingen av ren teknik.

Denna övergång syftade till att skapa hållbara jobb och främja tillväxten av industrier för ren energi, främst genom en infrastrukturplan. Dessa investeringar skulle stödja utvecklingen av laddningsstationer för elfordon, utöka projekt för förnybar energi och förbättra energisystemets motståndskraft och effektivitet med målet att fördubbla havsbaserad vindproduktion till 2030.

Under sin första vecka på kontoret skrev Biden på en verkställande order syftar till att övergå hela den statliga fordonsflottan, som består av cirka 650,000 XNUMX bilar, till elfordon.

Dessutom säkrade han framgångsrikt 15 miljarder USD som en del av ett bipartisan infrastrukturpaket för att stödja installationen av laddningsstationer för elfordon och elektrifieringen av kollektivtrafiksystem.

Miljörättvisa gjordes också att vara ett centralt fokus på hans agenda.

He syftar till att ta itu med den oproportionerliga effekten av föroreningar och klimatförändringar på marginaliserade samhällen. Detta inkluderade att säkerställa rättvis tillgång till ren luft, rent vatten och en hälsosam miljö.

För att få detta att hända undertecknades en verkställande order om att etablera Vita huset Interagency Council för miljörättvisa, som syftar till att ta itu med de oproportionerliga effekterna av föroreningar och klimatförändringar på marginaliserade samhällen.

Han har också riktade federala myndigheter att utveckla strategier för att främja miljörättvisa, inklusive ökad tillämpning av miljöbestämmelser i drabbade samhällen.

Åtgärder har vidtagits för att ta itu med äldre föroreningar genom att inrikta resurser och finansiering för att städa upp och sanera förorenade områden, med fokus på områden med stora miljöproblem. Detta inkluderar investeringar i sanering av övergivna gruvor och främja miljörättvisa i samband med omställningen av ren energi.

Slutligen strävade Biden efter att återställa och stärka miljöbestämmelser som hade rullats tillbaka under den tidigare administrationen.

Han försökte vända på beslut som försvagade klimatförändringspolitiken, främja strängare utsläppsnormer och vidta åtgärder för att skydda naturliga livsmiljöer och biologisk mångfald. Genom att återställa och stärka miljöbestämmelserna syftade han till att skydda luftkvaliteten, skydda vattenresurserna och bevara offentlig mark.

Han beställde granskning av bestämmelser relaterade till miljöskydd, inklusive sådana styr fordonsutsläpp, metanutsläpp från olje- och gassektorn, och vattenförorening. Dessa order syftade till att återinföra strängare standarder och krav för att hantera klimatförändringar och skydda naturresurser.

Biden-administrationen försökte stärka vetenskapens roll i beslutsprocesser.

De återinförde vetenskapliga rådgivande kommittéer och ändrade policyer som begränsade användningen av vetenskaplig forskning i regelverk för att säkerställa att miljöbestämmelser och miljöpolicyer baseras på sunda vetenskapliga bevis och expertis.

Vidare förvaltningen ökade anslag för miljötillsynsmyndigheter, såsom Environmental Protection Agency (EPA), och uppmanade dem att prioritera tillsynsåtgärder mot förorenare. Fokus låg på att ställa de som bröt mot miljöbestämmelserna till svars och att se till att företag vidtar nödvändiga åtgärder för att minska föroreningarna och skydda miljön.