Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar har levererat en "sista varning" om klimatet. Den senaste rapporten sammanfattar fem år av skakande statistik om globala temperaturhöjningar, utsläpp av fossila bränslen och klimatpåverkan.
"Det finns ett snabbt stängt fönster av möjligheter att säkra en beboelig och hållbar framtid för alla", varnar den mellanstatliga panelen för klimatförändringar i sin senaste rapport.
Det maffiga dokumentet på 6 8,000 sidor, kallat ARXNUMX Synthesis Report, representerar fem år av sammanställda data om globala temperaturökningar, utsläpp av fossila bränslen och klimatpåverkan. Det ersättande budskapet är precis som du kan förvänta dig: agera nu, eller förbered dig på att hantera konsekvenserna i århundraden framöver.
Om du är förvirrad när det gäller tidslinjen för IPCC-rapporter, är detta en sammanfattning av flera fokusdokument publicerade mellan 2018 och 2023 – som inkluderar landmärket Global uppvärmning på 1.5C, data om hur skadligt antropogena växthusgaser håller på att bli, och en upprörande demonstration av hur delar av planeten kommer bli olivlig under det kommande decenniet.
Nästa cykel av IPCC-rapporter, den "sjunde utvärderingen", förväntas inte före åtminstone 2027, vilket innebär att denna text (teoretiskt sett) bör utgöra grunden för en kritisk sjuårig upptakt till 2030.
Den senaste granskningen riktar sig till beslutsfattare med makten att genomföra förändringar i stor skala, och visar att framstegen när det gäller begränsning sedan dess tidigare upptäckter 2014 inte har varit tillräckligt drastiska. "Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1.5 C under den 21st århundradet, står det.
Här är de viktigaste resultaten du behöver veta.
En titt på effekterna av 1.1C uppvärmning
Globala temperaturer ligger nu runt 1.1 C över förindustriella nivåer, vilket leder till förändringar i jordens klimat som saknar motstycke i mänsklighetens senaste historia.
Koncentrationerna av koldioxid är inte bara oöverträffade på minst 2 miljoner år, havsnivåerna har stigit snabbare än något tidigare århundrade i 3,000 2,000 år, haven värms upp snabbare än någon period sedan slutet av den senaste istiden, och glacial reträtt sker i en omfattning som inte har setts på XNUMX XNUMX år.
Som chockerande denna statistik redan är, kommer ytterligare ökningar av uppvärmningen bara att försämra deras läsning med tiden. Varje 0.5 graders temperaturhöjning kommer att orsaka märkbara ökningar i frekvensen och svårighetsgraden av värmeböljor, översvämningar och omfattande torka.
För en uppfattning om skalan kommer värmeböljor som uppstod i genomsnitt en gång vart tionde år med mindre mänsklig påverkan att inträffa 10 gånger oftare med 4.1 C uppvärmning och 1.5 gånger med 5.6 C.
Skulle uppvärmningen nå sådana oroande höjder, har forskare föreslagit att inlandsisen i Västantarktis och Grönland kan smälta nästan helt, vilket leder till stigningar i havsnivån på flera meter.
Vissa effekter är redan oåterkalleliga
Många av de samhällen som drabbats oproportionerligt mycket av klimatförändringarna har drabbats av så allvarliga effekter att skadorna inte kan repareras.
Vissa som hanterar vad vi kallar "hårda" gränser för anpassning är att se kritiska förluster för biologisk mångfald och försörjning som inte kan återställas genom framtida finansiering från rika nationer.
Kustsamhällen i tropikerna har till exempel sett hela korallrevssystem som en gång understödde deras ekonomier och livsmedelssäkerhet förgås. Stigande havsnivåer ökar samtidigt låglänta stadsdelar som tvingas överge omhuldade kulturella platser.
Illavarslande prognoser i vetenskapliga granskningar tyder på att uppvärmning över 1.5 C kommer att skapa vattenbrist i kallare glaciala områden som inte kan navigeras. Vid 2C kommer produktionen av basgrödor att sjunka dramatiskt, och 3C skulle hota hälsan för samhällen i delar av södra Europa.
Medan vissa redan har utstått ett sorgligt och oåterkalleligt öde, har vi bara skrapat på ytan när det gäller omfattningen av skadorna om andra inte stöds av resiliensfinansiering nu.
Finansiella flöden till dem som drabbats av förlust och skada avtalades i princip under COP27, men rapporten påminner oss om att detaljerna förblir grumliga.
Varför världen måste göra sig av med fossila bränslen
Koldioxidutsläpp från befintlig och planerad infrastruktur för fossila bränslen har oss på en farlig väg mot långt över 1.5C.
Siffrorna förutspår att vägar till nettonoll till 2050 är beroende av att begränsa koldioxidutsläppen till bara 510 gigaton netto. Ändå, när vi höjer avgiften för nuvarande fossilbränsleverksamhet och projekt i pipelinen, är vi säkra på att överskrida den gränsen med cirka 340 gigaton – vilket ger det totala överskottet till oroande 850 gigaton.
Detta betyder uppenbarligen att alla ekologiska mål vi har, och definitivt villkoren i Parisavtalet, nästan helt beror på om världen snabbt kan övergå från att bränna fossila bränslen.
I en mer omedelbar framtid slår IPCC fast att de globala utsläppen måste nå en topp före 2025 bara för att hålla sig inom 1.5C-modellerna. Utsläppen av växthusgaser kommer då att behöva minska snabbt och minska med 43 % till 2030 och 60 % till 2035 i förhållande till 2019 års nivåer.
Även om länder uppnådde sina klimatlöften till fullo (NDCs), WRI forskning finner att de skulle minska de totala utsläppen med bara 7 % till 2030, i skarp kontrast till de 43 % som krävs för att hålla uppvärmningen under 1.5 C.