Meny Meny

Skolmiddagsskillnaderna i Storbritannien belyser en bredare socioekonomisk klyfta

Kampanjer har hävdat att barn står inför ett "postnummerlotteri" när det gäller kvaliteten på skolmåltiderna. Men allteftersom portionerna minskar och priserna stiger, belyser skolmåltiderna de hinder som föräldrarna står inför mitt i en levnadskostnad kris. 

Jag skulle riskera att gissa att få av oss ser tillbaka på våra skolmiddagar. Från jackpotatis till tjock pasta, de var inte alltid de godaste måltiderna. Men många av oss hade oerhört tur att överhuvudtaget ta emot dem. Och de innehöll, för det mesta, rätt näringsvärde.

Nuförtiden trycker dock föräldrar tillbaka på matta skolmåltider, med aktivister som hävdar att barn står inför ett "postnummerlotteri" när det kommer till maten, kvaliteten varierar drastiskt beroende på var barnet går i skolan. Detta ramaskri understryker en bredare fråga om socioekonomiska skillnader mitt i en eskalerande levnadskostnadskris.

Diskussionen kring skolmåltider kom efter att en rektor i Southampton skyllde "fullständigt oacceptabel" matstandard i sin skola på en privat cateringföretag Chartwells.

Jason Ashley, chef för Redbridge Community School, sa i ett brev till föräldrar att "om mina barns skola tjänade detta skulle jag vara exceptionellt olycklig."

"Jag är helt enkelt trött på bristen på framsteg. Vi har avslutat med våra fotografiska bevis att Chartwells inte verkar kunna "baka en potatis" korrekt. Våra bevis visar att portionerna på senare tid har blivit mindre, samtidigt som priserna har stigit.

Dessa ekonomiska kamper förvärrar klyftan mellan elever och skolor.

Matkampanjen Saffron Stedall har sagt "Det är hjärtskärande att se skillnaderna mellan skolor", med vissa elever som får närande skolmåltider, medan andra lämnas med oaptitliga luncher. För vissa, har Stedall påpekat, är en skollunch deras enda måltid på dagen.

Bara förra månaden, a undersökning fann att 37 % av skolbarnen sa att de kände någon i skolan som "ibland inte har tillräckligt med mat att äta till lunchen". 21 % sa att de delade mat med klasskamrater två till tre gånger i månaden.

Försämringen av skolmåltiderna kommer i en tid då familjer brottas med stigande matkostnader och stagnerande löner. Och eftersom hushållens budgetar är tunna, litar föräldrar mer och mer på skolmiddagar för att ge sina barn viktiga näringsrika måltider.

När detta inte är ett alternativ kan eleverna gå hungriga.

I början av året talade tonåringen Luke Hall i parlamentet och krävde universell gratis skolmat i brittiska skolor.

Hall hävdade att utökad berättigande till gratis måltider var "absolut viktigt" för att ge tillgång till en näringsrik måltid, förbättra mental hälsa och i slutändan hjälpa unga människor att klara sig bättre i skolan.

I Wales är alla grundskolebarn för närvarande berättigade till gratis skollunch, medan de i Skottland endast är berättigade fram till nio års ålder.

I England kommer gränsen efter att elever når årskurs två. Efter det måste föräldrar göra anspråk på Universal Credit – eller inte tjäna mer än £7,400 XNUMX per år för att kvalificera sig.

På gymnasiet i England får barn ett bidrag på 2.53 pund per dag för sina måltider, men denna siffra har inte ökat med inflationen.

"Alltför många barn går hungriga i skolan", sa Hall i parlamentet. 'Ersättningen räcker inte. Om du vill ha ett mellanmål eller en drink på rasten måste du subventionera det från din egen ficka.'

Skillnaden i kvalitet på skolmiddagen har också väckt oro över de bredare konsekvenserna för barns hälsa och akademiska prestationer. Forskning har visat att tillgång till näringsrika måltider kan ha en positiv inverkan på barns koncentration, beteende och allmänna välbefinnande.

Däremot kan kostvanor av dålig kvalitet bidra till hälsoproblem som fetma och undernäring, vilket kan hindra barns förmåga att lära sig och trivas i skolan.

Näringsrik mat ska inte vara en fråga om tur utan en grundläggande rättighet för alla barn, oavsett deras bakgrund eller omständigheter.

Inför det ökande trycket finns det hopp om att meningsfulla förändringar kommer att genomföras för att säkerställa att varje barn får den näring de behöver för att lyckas.

Men tills konkreta åtgärder vidtas för att ta itu med de grundläggande orsakerna till skillnaderna i skolmiddagen kommer många familjer att fortsätta att känna sig svikna av ett system som borde prioritera de yngsta medborgarnas välbefinnande.

När levnadskostnadskrisen fördjupas har behovet av rättvis tillgång till näringsrika måltider för alla barn aldrig varit mer akut.

Tillgänglighet