Meny Meny

Kan molnteknik hjälpa banker att gå över till nettonoll?

Data från IDC visar att en övergång från äldre system inom bankväsendet kan förhindra 1 miljard ton koldioxid under de kommande åren. En växande konsensus från experter är att branschens gröna framtid ligger inom cloud computing.

Vår ekonomiska oro och existentiella rädsla för klimatet hänger tydligen samman med varandra. Åh bra.

Det kanske inte är något vi tänker på ofta, men energin som krävs för att underlätta banköverföringar och penninghantering är enormt betydande. Det stämmer, det är det inte bara finansieringen av fossila bränslen som vi behöver bry oss om.

Majoriteten av bankerna driver sina egna datacenter, vilket innebär många tiotusentals datorer, lagringsenheter, kylsystem och servrar. I genomsnitt kommer varje större institution att kräva mer än 100 megawatt för att fungera med normal kapacitet, vilket är tillräckligt för att driva cirka 80,000 XNUMX amerikanska hushåll samtidigt.

Även om denna summa är oroande, erkänner fin-tech-industrin till stor del att den måste bli noll med sina praxis under de kommande åren om vi ska nå utsläppsmålen – exklusive kryptovaluta, som är en energislukande odjuret helt för sig.

Vid COP27 i november fördes detta budskap av stora brittiska aktörer inklusive Santander och HSBC, vars chefer diskuterade bankverksamhetens naturliga utveckling på väg mot nettonoll. Beväpnad med data från ett marknadsunderrättelseföretag IDC, uppgav de att cloud computing är den mest lovande lösningen.

Microsoft var närvarande vid toppmötet och pratade om möjligheten att stänga av fysisk hårdvara och migrera alla processer till molnet för alla som skulle ta dem. Den uppskattade att detta skulle minska de nuvarande koldioxidutsläppen från datacenter med så mycket som 98%.

En sådan standard har redan satts av EQ-bank i Kanada, och en italiensk bank ringde flowe. Båda har valt molnteknik framför hårdvara och har mellan 95-98 % lägre koldioxidutsläpp än de flesta institutioner som ännu inte tagit steget.

Även om det finns en tydlig väg att nå nettonoll i erbjudandet, är transparens fortfarande en nyckelfråga även inom branschen. Endast en handfull företag rapporterar koldioxidavtrycket från sina processer offentligt, och FN börjar äntligen kräva bevis på ekologiska framsteg.

Tillsynsmyndigheter i USA och EU har länge föreslagit obligatorisk avslöjande från börsnoterade företag, inklusive deras Scope 3-utsläpp – vilket betyder sådana som indirekt påverkas av en bank – och flera stora företag sägs vara inkluderade.

Hur vaga detaljerna än är, sägs kohorten vara tillräckligt stor för att 2024 förväntas en minsta minskning av 629 miljoner ton koldioxid. Utöver bara bankverksamhet är datacenter i allmänhet inställda på att anta smartare hållbarhetsmetoder som kommer att spara mer än en miljard ton utsläpp.

Det är lovande att se Big Tech engagera sig i insatser för att minska koldioxidutsläppen, men koldioxidneutralitet till 2030 ser fortfarande mycket utmanande ut.

Tillgänglighet