Meny Meny

"Framtidsbiblioteket" är mänsklighetens hållbara litterära tidskapsel

Under 2014 påbörjades ett projekt för att plantera tusen trädplantor i Norge. Deras öde? Att förvandlas till böcker ett sekel från nu, som en del av projektet Future Library.

När du föreställer dig hur världen kommer att se ut om hundra år, tänker du förmodligen inte på vilka böcker människor kommer att läsa. Kanske efter att ha läst detta, du kommer.

Djupt inne i Norges Nordmarka-skog finns en växande samling opublicerade manuskript skrivna av några av dagens mest kända författare. Ett manuskript har varit i arkivet varje år sedan 2014, i väntan på att bli tryckt och läst för första gången år 2114.

Även om de flesta av oss inte kommer att leva för att se dessa böcker publiceras eller läsa berättelserna på deras sidor, är det just avsikten med Future Library, ett projekt som lagts fram av den skotska konstnären Katie Paterson.

Paterson är känd för att ha inkorporerat element av geologisk tid i sitt konstverk, och har tidigare kartlagt döda stjärnor, skickat en meteorit tillbaka till rymden och sänt ljud från smältande glaciärer.

Hennes konstverk syftar till att hjälpa oss att överväga vår unika relation till den ständigt föränderliga planet vi lever på. Hennes hundraåriga projekt Future Library är inte annorlunda, drivet av värderingar om hållbarhet och viljan att koppla samman nuvarande och framtida generationer av mänskligheten.


En symbol för förnyelse

När konceptet Framtidsbiblioteket lanserades för första gången röjdes en del av Nordmarkaskogen för att ge plats åt en speciell plats som skulle rymma samlingen av 100 manuskript.

Den här byggnaden, som öppnade för besökare 2019, heter Tysta rummet och byggdes av trä från träden som höggs ner.

Runt utsidan av Tysta rummet planterades tusen nya trädplantor. Även dessa kommer så småningom att klippas ner och användas för att göra papper för 1,000 2114 exemplar av varje opublicerat manuskript år XNUMX.

Som en del av det sekellånga projektet bildades Future Library Trust. Organisationen skrev under ett kontrakt som binder dem att skydda skogen tills träden kan användas för att trycka böcker 2114.

Dessa manuskript finns nu utställda i låsta lådor i det tysta rummet av trä.


Böcker för framtidens generationer

Projektet har gett en författare i uppdrag att skicka in ett opublicerat manuskript för att lägga till sin samling varje år sedan 2014.

Varje ny författare väljs utifrån deras "enastående bidrag till litteratur eller poesi, och för deras verks förmåga att fånga fantasin hos denna och kommande generationer". De presenterar sitt bidrag vid ett evenemang som kallas överlämningsceremonin varje vår.

Den första författaren som skickade in ett manuskript var den berömda Margaret Atwood, med en framtida bok som heter Scribbler Moon.

När hon talade om äran att bidra med sitt arbete, jämförde hon Framtidsbiblioteket med Törnrosa och påpekade "hur konstigt det är att tänka på att min egen röst – som då var tyst länge – plötsligt väckts efter 100 år."

Detta är just poängen med projektet, som syftar till att belysa hur korta våra egna mänskliga liv är i jämförelse med vår planets livslängd och motståndskraftiga natur.

Bland de andra författare som har skickat in verk till Future Library finns David Mitchell, Sjón, Elif Shafak, Han Kang, Ocean Vuong.

Jag skulle säga att människor om 100 år kommer att ha ganska fantastiskt innehåll att se fram emot. Även om många av oss aldrig kommer att få läsa dessa böcker, måste vi ta hand om vår planet så att framtida generationer kan.

Tillgänglighet