Vi pratade med Ghislaine Fandel – som är resursutvecklare och innehållsskapare för Subject to Climate, samt en SDG13-ambassadör för Social Impact Movement – om allt som rör energi.
Ghislaine Fandel är en resursutvecklare och innehållsskapare för Subject to Climate, samt en SDG13-ambassadör för Social Impact Movement.
Vetenskapsexperten studerar för närvarande till sin MSc i hållbar utveckling och skriver för många publikationer om miljörättvisa.
Med tanke på klimatet har vetenskap och kommunikation spelat en så viktig roll i hennes erfarenhet Hittills tyckte vi att det var passande att prata med henne på dag nio av COP27, vars tema är energi.
Delegaterna kommer att titta på hur ny och utvecklande teknik, som grönt väte, kan hjälpa till i den planerade globala rättvisa övergången till nettonoll.
Det kommer också att diskuteras ytterligare hur denna övergång, vilket är billigare än att fortsätta med fossila bränslen, kommer att finansieras.
Visa det här inlägget på Instagram
Tråd: Vad är din allmänna syn på klimatkonferensen?
ghislaine: Jag håller med om den allmänna idén, med konceptet att ha en samlingsplats för politiker, vetenskapsmän, aktivister, demonstranter, civila, innovatörer etc. men samtidigt vet jag inte om det i huvudsak är vad vi ser på COP just nu. Det är inte riktigt vad COP är för tillfället, och inte heller vad det har varit de senaste åren. För att nämna några uppenbara exempel, sju av de 110 delegaterna på COP är kvinnor, över 600 personer representerar fossilbränsleindustrins intressen, och de flesta ungdomar och demonstranter har blivit fysiskt separerade från resten av evenemanget.
Sammankopplade leder dessa saker till mer skada än nytta. COP har också varit lite presterande för vissa, om inte många, länder när det kommer till att faktiskt åta sig klimatåtgärder och följa dessa åtaganden. Å andra sidan ger det andra en plattform på världsscenen. Den har dock inte gjort detta med tillräcklig representation för den globala södern.
Tråd: Vi undrar alla vad vi kan förvänta oss av resultaten av samtalen och åtagandena idag. Ser du COP som en genuin väg mot en ren energiomställning eller är det en förlorad sak?
ghislaine: COP är viktigt eftersom det lyfter fram både prestationer och misslyckanden när det gäller länder och deras omställning av ren energi. Detta är viktigt eftersom det lyfter fram dem för aktivister och människor som bor i dessa länder som är utsatta för klimatförändringar. Genom att avslöja klyftan mellan var vi är nu och där vi behöver vara kan vi engagera fler människor och uppmana till mer handling.
Samtidigt är det svårt att säga att det är en förlorad sak för jag vill så gärna sätta hopp till det här. Jag tror att COP är viktigt för att kartlägga en väg för en omställning av ren energi, men det handlar mer om matematik och den matematiken kommer bara att ta oss så långt om vi inte faktiskt agerar på det.
Tråd: Även om människor, politiker och företag nu är väl medvetna om konsekvenserna av passivitet kring fossila bränslen, utgör hållbar energi fortfarande en avsevärt liten del av det vi använder dagligen. Varför tror du att det fortfarande inte har skett ett mer avgörande steg mot hållbara alternativ, trots att vi är så tydligt medvetna om behovet av förändring?
ghislaine: Vi vet alla att vi behöver denna övergång till ren energi och bort från fossila bränslen. Jag vill peka på det jag tidigare nämnt angående antalet representanter för fossila bränslen som agerar på uppdrag av kol, olja och gas och som är närvarande vid världens största klimatkonferens just nu. Den fossila bränsleindustrin har medvetet positionerat sig för att anses nödvändig för utveckling, ekonomiskt välstånd och till och med för välbefinnande på många platser. Detta har möjliggjorts av många av de politiska och ekonomiska system som vi har på plats, och det har nu mycket makt över samma system.
När man parar många politikers kortsiktighet med en industri som är så villig att göra vad som helst för att maximera sina vinster och förbli relevant i ekonomisk mening – även i politisk mening – med det imperialistiska och det nykoloniala tänkesätt som dikterar förhållandet mellan länder just nu, det leder till där vi är idag: inför en brist på beslutsamma åtgärder som möjliggör en ren, rättvis och rättvis energiomställning.
Det är många faktorer som spelar in. När vi pratar om hur relevanta fossila bränslen finns kvar kontra hur relevant ren energi är just nu, måste vi också prata om förbrukningssidan. För även om vi producerar mer förnybar energi, så ökar också mer ren energi – vilket är fantastiskt – efterfrågan. Andelen fossila bränslen i energimixen förblir i stort sett oförändrad. För en omställning av ren energi måste vi ta itu med både det utbudet och den efterfrågan. Fler människor – särskilt de i höginkomstländer – måste inse att energianvändningen är högst i dessa länder.
Det är viktigt att acceptera att det kommer att finnas ett behov av att minska konsumtionen för att möjliggöra denna övergång. När låg- och medelinkomstländer fortsätter att utvecklas och använda mer energi, vilket är deras rättighet, behöver den globala norden göra utrymme när det gäller energianvändning, för just nu är det helt enkelt så ohållbart att leva som en amerikan eller västeuropé.
Ämne: Du har betonat vikten av att se detta från båda sidor. På denna anteckning, wvilken roll tycker du att aktivister och det vetenskapliga samfundet bör spela för att se till att policyer antas?
ghislaine: Jag tror att vi alla bär vissa nivåer av ansvar när det kommer till klimatkrisen. Vissa betydligt mer än andra. Men aktivister och det vetenskapliga samfundet (och jag kan inte betona detta nog) är avgörande för klimatåtgärder av ett antal anledningar. För det första, ansvarighet. Jag syftar på att se till att politikerna faktiskt är engagerade i och agerar efter sina löften.
För detta tror jag att vi behöver en större delaktighet av aktivister och vetenskapsmän när det gäller att ge råd om politik som inte är där vi är idag. Vi kan se det på COP27. Det finns Ungdomspaviljongen men det skiljer på något sätt ungdomen från diskussionen. Vi måste se till att dessa aktivister och vetenskapsmän hörs eftersom de annars kommer att fortsätta att ta till civil olydnad i klimatåtgärdernas namn. Detta är emellertid nödvändigt just nu eftersom regeringar inte uppmärksammar denna fråga tillräckligt och inte engagerar sig i det tillräckligt stort. Det arbetet är kritiskt och det är ofta undervärderat och felaktigt framställt.
Jag tror att utöver detta kommer utbildningsaspekten av det som är mer där mitt arbete har anpassats. Människor behöver verkligen veta sanningen bakom det brådskande – inte bara att klimatförändringar sker – och allvaret i den situation som vi står inför och som så många människor just nu utsätts för och påverkas av. I alla delar av samhället. Det är inte bara att utbilda om vetenskapen bakom klimatförändringarna, utan om rollen av faktorer som rasism, kvinnohat och kolonialism (för att nämna några).
Klimatrörelsen behöver hjälp och ju fler människor som är utbildade i frågan – som belastas men också bemyndigas av denna kunskap – desto fler problemlösare, ledare och förespråkare har vi som står upp för naturen och miljön.
Tråd: Vad tycker du är det bästa sättet att lära människor om klimatvetenskap? Speciellt nu när framför allt unga publik är så överväldigad av en så hög grad av hemska nyheter på och offline. Vad är det bästa sättet att skapa medvetenhet om frågan?
ghislaine: Många olika människor utgör en publik så det kan vara riktigt utmanande och svårt till och med att kommunicera klimatförändringar på ett effektivt sätt eftersom det också är så mångfacetterat. Men jag tror att det finns några kritiska element. En är till exempel tillgänglighet. Det kan innebära att klimatutbildning är gratis. En annan kan vara att förenkla språket. Eftersom det ofta ses som en så komplex fråga och när vi pratar om vetenskapen bakom lösningarna kan det vara komplicerat. Att se till att informationen är tillgänglig för människor är viktigt för att de inte bara ska känna sig bemyndigade av den kunskap de får på den utan även av deras förmåga att kommunicera den vidare till människorna runt omkring dem.
Det är också viktigt att relatera till människor. Empati och medkänsla är så nödvändigt. Engagera människor med berättelser om verkligheten i situationen. Alla kommer att utsättas för klimatförändringar någon gång, men många människor bara hör om det just nu. Talar inte bara om berättelserna om dem som faller offer för kostnaderna för klimatförändringarna, utan också de lösningar som har kommit ut ur dessa samhällen, deras motståndskraft och deras styrka att anpassa sig. Detta knyter an till hoppaspekten av det eftersom, som du sa, så många människor utsätts för riktigt hemska nyheter dagligen så när vi pratar om lösningar – inte bara dessa stora som energi – måste vi koppla ihop det med samtal till handling. Klimatångest kommer ur detta och människor behöver hopp, de behöver något konkret att arbeta mot som kommer att hålla dem motiverade.