Meny Meny

FN kommer att använda satelliter för att spåra metangasläckor

Vid förra årets COP-toppmöte märktes metan som den "lägst hängande frukten" i kapplöpningen mot att bromsa den globala uppvärmningen. Nu har FN meddelat att de kommer att använda satelliter för att lokalisera var metanläckor finns och kommer att publicera uppgifterna i en offentlig databas.

De som har koll på den mänskligt drivna processen med planetuppvärmning vet att koldioxidutsläpp bara är en pusselbit.

Trots att CO2 är värdig sin särskilt dåliga rap, är metangaspartiklar mycket mer potenta. Faktum är att metan har under sina första två decennier i atmosfären åttio gånger den värmande kraften av koldioxid.

Hittills har minst 25 procent av dagens atmosfärsuppvärmning kommit från metanutsläpp som genereras av mänsklig aktivitet. Nu har FN:s miljöövervakningsorganisation meddelat att de kommer att använda rymdsatelliter för att lokalisera metanläckor globalt.

FN:s bilder och data kommer sedan att släppas på en offentlig databas, med målet att sätta press på företag och regeringar att stävja dessa farliga utsläpp snabb tid.


Vilka är de viktigaste källorna till metangas?

Metan har gjort sitt hem i atmosfären av olika antropogena och naturliga orsaker.

Medan det är helt naturligt för att förmultna organiskt material, våtmarker, termiter och hav för att frigöra vissa nivåer av denna gas, har tillsättning av mänskliga metoder i blandningen astronomiskt accelererat antalet metanpartiklar som flyter runt där uppe.

Deponier, olje- och gassystem, kolbrytning, jordbruksaktiviteter, mobil förbränning, avloppsvattenrening och andra mänskligt drivna industriella processer är alla kända källor av metanutsläpp.

Detta visas på satellitbilden nedan, där orange prickar visar nyupptäckt "metanplymer" läcker från ett gasfält i norra Afrika. Forskare säger att dessa utsläpp sannolikt har tömts ut i vår atmosfär oupptäckt i årtionden.


Hur FN:s nya program kommer att hjälpa

Det nya projektet heter Methane Alert and Response System (MARS), och bygger på ett avtal om att minska metanutsläppen med 30 procent före 2030. Avtalet undertecknades av 119 länder vid förra årets COP-toppmöte.

MARS kommer att använda redan utplacerade satelliter för att ta bilder av metanplymer som upptäckts runt om i världen. Det kommer också att samla in data om deras storlek och lokalisera vilket företag eller vilken regering som är ansvarig för det.

Denna information kommer att presenteras för gärningsmannen, vilket ger dem som ansvarar för att reparera läckan möjlighet att göra det. Efter 45-75 dagar kommer MARS att lämna ut information om läckan och företagets agerande (eller passivitet) till allmänheten.

FN:s miljöövervakningsorganisation tror att satellitbilder av metanläckor kommer att hjälpa regeringar och företag att bli mer medvetna om deras skadliga metoder – om de inte redan visste om dem.

Det är också värt att notera att en offentlig databas av MARS slag kommer att erbjuda aktivister och klimatfokuserade föreningar ytterligare faktabaserad ammunition när de ropar ut apatiska organisationer.

De som är inblandade i att finansiera MARS-projektet är Jeff Bezos Earth Fund, Global Methane Hub, samt USA:s och EU:s regeringar. Låt oss hoppas att de påtagliga bevisen kommer att utlösa åtgärder som eliminerar en av världens mest potenta växthusgaser.

Tillgänglighet