Nästan varje ung person har bara känt till Paul Biya.
Biya, som kommer att fylla 90 i början av nästa år, har mött omfattande kritik från kamerunska medborgare för hans auktoritära styre och korruption som har försvagat landets politiska, sociala och ekonomiska system som plågar hans regering.
Sedan sommaren har Biya inte setts offentligt och lokala rapporter tyder på att det kan bero på hälsoproblem.
Trots uppmaningar från opposition och aktivister om politiska reformer och ökad demokrati har presidenten förblivit förankrad och använt säkerhetsstyrkor och andra statliga maktinstrument för att undertrycka oppositionen och behålla sitt grepp.
Biya överlevde landets första kuppförsök 1984 och har regerat med järnhand sedan dess.
Han anklagas för att ha utsett sina medlemmar till den etniska gruppen södra Beti, som snabbt har vuxit till att dominera höga regeringsposter och premiärministerns kontor. Kamerunernas Gen Z har särskilt påverkats av en politisk situation ledd av äldre eliter.
Många unga har vuxit upp i en miljö där politisk opposition är undertryckt och yttrandefriheten är kraftigt begränsad.
Som ett resultat har de inte kunnat fritt uttrycka sina åsikter eller engagera sig i politisk diskurs. De senaste åren har unga börjat kräva förändring genom onlineaktivism och gatuprotester.
Även om dessa protester har mötts av våldsamt förtryck av regeringen, har de också väckt en förnyad känsla av hopp och beslutsamhet.
Med de utmaningar de står inför är kamerunska ungdomar skeptiska till löften om en bättre morgondag genom sysselsättnings- och empowermentprogram.
Gen Z har efterlyst en ny generation ledare för att vara mer lyhörda för folkets behov och oro. Ett mer demokratiskt och välmående Kamerun kommer att stärka de mänskliga rättigheterna och spela en avgörande roll i att forma landets riktning för den framtida generationen.
Trots att landet har en mångsidig ekonomi, med industrier som sträcker sig från jordbruk till olje- och gasproduktion, har korruption och misskötsel hämmat utvecklingen och lämnat många medborgare i fattigdom.
En separatiströrelse i landets engelsktalande regioner har lett till våldsamma sammandrabbningar med regeringsstyrkor, och terrorgruppen Boko Haram har genomfört attacker vid gränsen i norra Nigeria.
Dessa utmaningar har inte visat Biya tecken på att ge upp makten och valdes till och med till ytterligare en sjuårsperiod som president i 2018 års val.
Biya har anklagats för kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive tortyr och godtyckligt frihetsberövande. Kritiker har vidare pekat på bristen på politisk frihet, eftersom oppositionspartier ofta stängs utanför den politiska processen.
3
energi
0 kommentarer
