Genom att lyssna på tonhöjden, tonen, ordvalet och pauserna i ditt tal kan det skapa ett "stressporträtt" för att illustrera spänningsområden i din kropp.
Här på Thred är det självklart att vi är sugna på det senaste inom knäppa tekniska innovationer.
Även om vi verkligen har en förmåga att hålla oss uppdaterade med den omättliga människans önskan att ständigt utvecklas inom denna sfär, är AI-verktyg något av en anomali för oss och övergår från långsiktiga idéer till verklighet i en så snabb takt är vi säkra på att det inte kommer att dröja länge innan vi använder dem på kontoret.
Till viss del är vi redan det. Från att skicka meddelanden till Elon Musks ganska störande textgenerator att leka med Uberduck så att vi kan avvisa våra redan befintliga låtar, har vi verkligen en del erfarenhet av denna form av underhållning.
Skämt åt sidan, men artificiell intelligens är det också visar sig vara ganska revolutionerande för forskning om psykisk hälsa (lite mer progressiv än vår nyfunna förmåga att få artiklar att läsa som ett Eminem -spår, kan jag tillägga). Men hur uppstod denna senaste attack mot analys av vårt psykologiska tillstånd?
Med världens första röstaktiverade stresstest, förstås. Utvecklad av sjukvården Cigna International, kan onlineverktyget identifiera din ångest med bara ljud.
Inte bara detta, men det kommer då att bygga dig ett "stressporträtt" för att visa dig att det som håller dig uppe på natten inte bara manifesterar sig som muskelspänning, huvudvärk eller utmattning.
"Mer än 20 års forskning utökades genom att tillämpa avancerade maskininlärningstekniker på en av de största datamängderna med märkt ångesttal i världen", säger Cignas webbplats.
'Algoritmerna har testats på mer än 15,000 18 individer i åldern 80 till XNUMX år och är tillräckligt robusta för att stödja olika populationer med olika accenter och talnivåer.'
För att förvärva denna icke-fysiska, uppmätta läsning av användarens ångest, Cigna StressWaves -test lyssnar på tonhöjd, ton, ordval och pauser i sitt tal.
Den analyserar sedan dessa akustiska och semantiska röstmönster för att utvärdera hur oroliga de är, vilket resulterar i den ovannämnda visuella representationen av var på kroppen de känner det mest.