Meny Meny

Hur är klimatförändringarna ett hot mot afrikanskt jordbruk?

Jordbruket tillhandahåller sysselsättning för cirka två tredjedelar av Afrikas arbetande befolkning, även om klimatförändringarna kan hota att radikalt störa många människors livsstil.

Bara i Östra Afrika lever 70% av befolkningen och de flesta som lever i extrem fattigdom från jordbruk.

Klimatförändringar kan destabilisera lokala marknader, bromsa den ekonomiska tillväxten och öka risken för jordbruksinvesterare, eftersom jordbruket är avgörande för Afrikas tillväxt och utveckling.

Vädermönster blir mindre gynnsamma över hela kontinenten, vilket ökar volatiliteten i grödor och boskap. Temperaturerna förväntas fortsätta att stiga och regnmönstret förväntas förändras mer än vad de redan har gjort.

Enligt FN: s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCC) har afrikanska temperaturer under de senaste decennierna värmts upp i en takt som är jämförbar med de flesta andra kontinenter, vilket skapat förhållanden som är för heta för hållbart jordbruk.


Hur påverkas livsmedelssäkerheten?

Särskilt afrikanska länder söder om Sahara är utsatta för torka, vilket förhindrar att grödor växer och hindrar att befolkningen matas ordentligt.

Enligt FAO har antalet undernärda människor i Afrika ökat med 45.6% sedan 2012. Viktiga faktorer som har minskat grödans produktivitet inkluderar överdriven värme, torka stress och ökade skador från skadedjur.

Så, hur kommer jordbrukarna att behöva ändra sina tillväxtstrategier för att anpassa sig till ett föränderligt klimat? Hirse och sorghum är de mest lovande grödorna att fokusera på att gå framåt, eftersom de är mer värmebeständiga än andra alternativ. Tänk dock på att familjer fortfarande förväntar sig en avkastningsförlust på 7% fram till 2050 på båda.

Grödor som ris och vete förväntas drabbas mest, med en avkastningsförlust år 2050 på 12% respektive 21% - enligt UNFCC.

Moçambiques största livsmedelsgrödor är under tiden majs och sorghum. De täcker en tredjedel av odlad mark i landet.

Enligt FAO finns det dock en stor säsongsförlust. Det beräknas att en minskning med 25% eller mer av majsavkastningen skulle minska Moçambiques BNP med 2.5%. En sådan nedgång skulle påverka landets ekonomi allvarligt.


Vad driver klimatförändringen i Afrika?

I Afrika är avskogning och ökat djuruppfödning de största drivkrafterna för klimatförändringen.

Central- och Västafrikas kustskogar riskerar att bli mest förstörda. Avskogningen av Kongo-bassängen har till exempel fördubblats sedan 1990. Ghana sägs förlora sin regnskog snabbare än något annat land i världen enligt Global Forest Watch (GFW).

Boskapsuppfödning är ett stort ekonomiskt beroende för de flesta samhällen i Afrika, men det är enormt skadligt för miljön.

Jordbruksdjur producerar utsläpp av metan och dikväveoxid. Metan är 28 gånger mer skadligt för klimatet än koldioxidutsläpp, medan dikväveoxid från lagring av gödsel och gödselmedel är 265 gånger sämre. Det här är några ögonvattningsnummer.


Hur driver unga afrikanska klimataktivister på reformer?

Det är inte alla dåliga nyheter, tänk! Massor av unga Gen Z-aktivister driver på förändring.

Den 12-åriga sydafrikanska klimataktivisten Yola Mgogwana utmanar olika samhällen att ta bättre hand om miljön, sluta skräpa och ge upp sitt beroende av engångsplast.

År 2019 var hon bland hundratals ungdomar som gick med i en global klimatprotest kallad #FridaysforFuture som inspirerades av den svenska aktivisten Greta Thunberg.

På samma sätt har en 18-årig Nkosi Nyathi från Zimbabwe gjort en enorm ansträngning för att utbilda och informera ungdomar om vikten av miljön.

Hans intresse kom när han var 11 år efter att ha märkt den ökande skadorna på jordbruksmark. Han uppmanar världsledare att arbeta tillsammans för att minska växthusgaser som orsakar global uppvärmning och att ledare ska inkludera samhällen som redan lever med effekter av klimatförändringar i beslutsfattande.

En känd östafrikansk miljöaktivist från Uganda, Vanessa Nakate, inledde en protest mot en kvinna mot klimatförändringarna.

Den unga miljöaktivisten betonar att Afrika måste vara effektiva för att skräddarsy klimatmeddelanden till lokalbefolkningen för att sänka klimatriskerna och bygga stöd för klimatåtgärder.

Detta inkluderar att engagera samhällen på sociala medier eller översätta klimatvetenskap till användbar information om risker för livsmedelsproduktion och säkerhet.

Afrikas övergång till en ny klimatekonomi pågår på många ställen.

Redan 33 länder i Afrika har undertecknat Parisavtalet om klimatförändringar. Marocko har byggt världens största koncentrerade solanläggning för att nå landets mål om 52 procent förnybar energiproduktion 2030.

Detta är den typ av fokus som afrikanska länder behöver för att förbättra sin anpassningskapacitet och minska deras sårbarhet för klimatförändringar.

Tillgänglighet