4
energi
Vad är energi?
0 kommentarer
Efter år av orubblig neutralitet, markerar Sveriges uppstigning till Nato en dramatisk förändring i nationens säkerhetsstrategi, driven av osäkerheterna i det nuvarande geopolitiska klimatet.
Sverige gjorde ett historiskt skifte i internationell säkerhet genom att officiellt gå med i Nato den 7 mars, vilket avslutade två århundraden av neutralitet för den nordiska nationen. Beslutet kom efter händelserna i kriget mellan Ryssland och Ukraina, vilket ökade säkerhetsproblemen i hela Europa.
Nationen ansökte om att få gå med i Nato i maj 2022, tillsammans med grannlandet Finland. Deras tillämpningar inlämnades formellt den 18 maj 2022.
Båda nationerna kände sig alltmer sårbara och sökte det kollektiva försvaret som Natos erbjöd Artikel 5. Artikeln säger i huvudsak att en väpnad attack mot en medlemsstat i Europa eller Nordamerika anses vara en attack mot alla.
Detta drag speglar inte bara en betydande förändring för Sverige utan också en stärkt militär allians i en kritisk tidpunkt.
Sverige är nu medlem i #NATO. Våra vägledande principer som allierad kommer att vara trovärdighet, pålitlighet och solidaritet! #WeAreNATO pic.twitter.com/6gA3mLtgiF
— Sverige i NATO (@SwedenNato) Mars 13, 2024
Sveriges neutralitetshistoria
Under 17-talet var Sverige ett av de stora militära makter av Europa. Det svenska riket bestod av dagens Sverige och nationer från delar av Ryssland till norra Tyskland.
Sverige spelade till och med en viktig roll under trettioåriga kriget – en brutal religiös och politisk konflikt som härjade Centraleuropa, lämnade miljoner döda och omformade kontinentens karta. Nationens reformerad militär vände konflikten. Men efter att ha besegrats av ryssarna i ett försök att invadera landet, avtog dess militära makt.
Det som följde på maktförlusten var att skandinaverna inte deltog i några militära konflikter Sedan 1814. Redan under vinterkriget mellan Sovjetunionen och Finland valde Sverige att förbli neutralt och gav endast hjälp till de senare. Sedan dess började dess lojalitet förskjutas mot de allierades sida, vilket stödde idéerna om demokrati och mänskliga rättigheter.
Orsaker till dess ändrade hållning
Sveriges historiska förskjutning från neutralitet och mot NATO-medlemskap drevs av en betydande förändring av det europeiska säkerhetslandskapet efter att ha upprätthållit en neutral hållning i både världskriget och det kalla kriget. Denna politik syftade till att förhindra att nationen trasslade in i konflikter och säkerställde dess roll som medlare.
Men Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 förändrade dramatiskt säkerhetsutsikter för Sverige. Denna aggressionshandling sågs som ett direkt hot mot den europeiska stabiliteten och Sverige och grannlandet Finland kände sig alltmer sårbara. Oron ökade för potentiella ryska militära aktioner i Östersjöområdet, givet Sveriges strategiska läge.
Flera faktorer bidrog till dess beslut, eftersom invasionen belyste neutralitetens begränsningar när Ryssland verkade villigt att bortse från internationella normer. Dessutom blev Sveriges bristande militära beredskap ett akut problem.
Smakämnen 2013-incident som involverade ryska bombplan nära svenskt territorium fungerade som en väckarklocka. Incidenten visade att den nordiska nationens försvar kanske inte är tillräckligt starkt för att avskräcka eller reagera på potentiella hot, särskilt ryska, i sin nuvarande egenskap.
Dessutom innebar dess medlemskap i Europeiska unionen redan ett visst säkerhetsåtagande. EU:s ömsesidig solidaritetsklausul kräver att medlemsländerna bistår varandra vid attack, en distinkt uppsättning regler från Natos artikel 5.
Att gå med i den militära organisationen sågs som ett sätt att stärka dessa säkerhetsband och få den kollektiva försvarsgaranti som alliansen erbjöd. Sverige blev officiellt Natos 32:a medlem förra veckan, efter att Finland gick med i början av förra året.
