I kölvattnet av Norges senaste lagändringar, överväger Storbritannien nu huruvida det ska inkluderas öppenhetsvarningar på inlägg på sociala medier med digitalt förändrade kroppar.
Trots en välkommen betoning på autentiska plattformar som Var verklig, sociala medier plågas fortfarande av ultrakuraterat, digitalt förbättrat innehåll. I andra de senaste nyheterna är vattnet fortfarande blött.
Talrik studier har lyft fram en otvivelaktig koppling mellan den estetiska sidan av sociala medier – särskilt Instagram – och ungdomars kamp mot psykisk hälsa.
Ta en Gen Zer med låg självkänsla, presentera dem med ständiga rekommendationer av inlägg och annonser som visar ouppnåeliga kroppsstandarder, och du har den perfekta stormen för att skapa ett allvarligt problem med kroppsdysmorfi. Vem skulle ha trott?
Många hävdar att vi är i en tidsålder av kroppspositivitet, där vi bör fira vår individualitet och motsätta oss uppenbara försök att föreviga giftiga kroppstrender – särskilt när det gäller digital doktorering.
När vi trycker på för mer transparens är dock en stor fråga att den växande sofistikeringen av appar för kroppsförändring/touch-up gör det mycket svårare att skilja mellan verklighet och konst.
Genom att ta en aktiv ställning för att förhindra detta har Norge gjort det till ett lag krav för influencers att avslöja när digital modifiering har använts i betalda Instagram-inlägg. Om bilder har retuscherats visas en etikett som är godkänd av ministeriet nedan. Bra idé, va?
parlamentsledamöter i Storbritannien Kommittén för hälsa och socialvård uppmanar sin regering att införa liknande lagar och har varit det sedan 2020. I väntan på en andra behandling av lagförslaget före årsskiftet verkar det äntligen vara gör framsteg.
Utöver etiketter för insyn i sociala medier, föreslår kommittén att ytterligare regleringsåtgärder måste vidtas för annonser för kosmetiska tjänster, som hudfyllmedel eller Botox.