Även om tyget är avsevärt bättre för planeten än dess ojämna motsvarighet, genererar det fortfarande fibrös mikroplast som kvarstår i miljön och aldrig bryts ned.
Grönt eller gröntvätt? Detta är frågan miljöaktivister har börjat ställa när det gäller återvunnen polyester (rPET), det konstgjorda tyget med ett uppenbart mindre koldioxidavtryck än dess ojämna motsvarighet, men som fortfarande är långt ifrån hållbart.
För närvarande står polyester för mer än 55% av alla fibrer som används i textil- och klädindustrin, en siffra som Greenpeace förutspår kommer att öka dramatiskt till 2030. Det är ett material som används liberalt inom athleisure, på grund av det ständigt växande antalet konsumenter som söker stretchigare och mer motståndskraftiga kläder-särskilt under en period av lockdown där vi antingen kan träna eller avveckla .
Naturligtvis ligger en viktig fråga i det faktum att polyester vanligtvis härrör från petroleumbaserade ingredienser, vilket inte är biologiskt nedbrytbart och sätter stort tryck på minskande ändliga resurser. Men löser återvinning det problemet eller bidrar det bara till klimatkrisen?
2017, ideell organisation Textilbyte utmanade över 50 kända företag (från H&M och Gap till IKEA och Adidas) att öka sin användning av rPET med 25% före 2020. En obestridlig framgång, de inblandade kunde inte bara uppfylla målet två år före tidsfristen utan överskred målprocent med 11%. Initiativet har uppmuntrat andra att följa efter och har nu nära hundra stora märken under sitt bälte, en prestation som ledde till att ideella företag förutspådde att 20% av all polyester skulle återvinnas inom det närmaste decenniet.
"Att ta plastavfall och göra det till ett användbart material är mycket viktigt för människor och vår miljö", säger Karla Magruder, styrelseledamot i Textile Exchange. 'Om du tittar på livscykelbedömningar, gör rPET betydligt bättre än jungfru PET.' Detta beror på att den är nästan likvärdig när det gäller kvalitet, men dess produktion kräver 59% mindre energi.
Dessutom slängs återvunnen polyester, minskar giftiga utsläpp från förbränningsugnar och eliminerar behovet av att utvinna naturgas och råolja, vilket minskar industrins inneboende beroende av fossila bränslen för att tillverka bastyger.