Meny Meny

Varför flyttar Indonesien sin huvudstad?

Landets parlament har precis antagit en lag om att flytta huvudstaden från Jakarta till den planerade staden Nusantara år 2024.

En av världens mest befolkade stadsregioner, Jakarta, är hem för mer än 10 miljoner människor, med uppskattningsvis 30 miljoner fler i storstadsområdet.

Tragiskt nog är det också bland de snabbast sjunkande städerna på planeten, och ligger på sumpig mark nära havet vilket gör den särskilt utsatt för översvämningar. Det har också upplevt överextraktion av grundvattnet de senaste åren.

Dessa miljöhänsyn fick Indonesiens parlament att godkänna en ny lag för att flytta landets huvudstad förra veckan, tillsammans med rädsla för långvarig klimatkris.

År 2024 kommer det att bli känt som Nusantara (ordagrant översatt som "skärgård" för att understryka landets motto om "enhet i mångfald"), beläget djupt inne i Kalimantans djungel på ön Borneo.

Enligt uppgifter från Statens plan- och utvecklingsverk kommer den totala landmassan för den nya huvudstaden att vara cirka 256,143 2,561 hektar (cirka XNUMX XNUMX kvadratkilometer).

Indonesien funderar på att flytta kapital från Jakarta | Nyheter | DW | 16.08.2019

Första förslaget av presidenten Joko Widodo under 2017 (och försenat främst av Covid-19) har projektet på 32 miljarder dollar beskrivits som ett försök att minska miljötrycket på Java, som för närvarande anstränger sig under tyngden av exponentiell tillväxt, trängsel och föroreningar.

Inte bara detta, utan megaplanen försöker hjälpa till att ta itu med ekonomisk ojämlikhet i landet som helhet, en mastodont strävan som analytiker varnar för kommer att kräva betydande politisk vilja.

"Den nya huvudstaden har en central funktion och är en symbol för nationens identitet, såväl som en ny ekonomisk tyngdpunkt", säger planeringsministern Suharso Monoarfa, som tillägger att Sydostasiens största ekonomi har föreställt sig den nya huvudstaden som en "super-hub" med låga koldioxidutsläpp.

"Det kommer att stärka leveranskedjorna och placera Indonesien i en mer strategisk position i världshandelsrutter, investeringsflöden och teknisk innovation."

Något ironiskt nog har dock motreaktioner från ekoförespråkare varit utbredd sedan tillkännagivandet, och många säger att det har varit begränsat offentligt samråd om planen "förhastade".

Kritiker har uttryckt oro för att flytten riskerar att påskynda föroreningarna i Kalimantan, äventyra dess rika flora och fauna – nämligen orangutanger, solbjörnar och långnosade apor, för vilka det är den tredje största biologiska hotspoten på jorden – bidrar till avskogning i de redan snabbt försvinnande regnskog (30% har gått förlorat på lite över fyra decennier, mycket av det till pappersindustrin och palmoljeplantager) och kan resultera i beslagtagande av mark som tillhör ursprungsbefolkningen.

"Om det här beslutet inte hanteras korrekt, så planterar vi i princip tidsinställda bomber, för om det finns horisontella konflikter kommer de främsta offren att vara Dayak-folket", betonar Rukka Sombolinggi, generalsekreterare för skärgårdens ursprungsbefolkningsallians.

"Markrättigheterna måste vara tydliga och förhandlade med de rättmätiga markägarna innan några förhastade beslut fattas."

Men trots dessa protester går Widodo vidare med det ambitiösa projektet och följer i andra länders fotspår, särskilt Malaysia, Brasilien och Myanmar.

Tillgänglighet