Vad händer i Myanmar?

Mer än 50 demonstranter har nu dödats i våld sedan parlamentsvalet den 1 februari, där militären tog full kontroll över landets regering.

I ett drag har Biden-administrationen formellt förklarat en kupp, Myanmars militära övertagande av landets nominellt demokratiska regering har lett till ökande krav på väpnad intervention för att stoppa blodsutgjutelsen.

Men hur kom det till?

Den 1 februari, trots Myanmars stadiga framsteg mot demokrati under de senaste åren, överbefälhavare för Burmas militär (som militären är officiellt känd) Min Aung Hlaing tog makten och förklarade ett årslångt undantagstillstånd och kvarhöll den civila ledaren Aung San Suu Kyi tillsammans med hundratals medlemmar av henne National League for Democracy (NDL) fest.

Även om Myanmar har gått fram och tillbaka mellan militärt och civilt ledarskap sedan 1948, har Tatmadaw länge haft betydande politiskt inflytande, men inte utan global inblandning.

I årtionden har USA och andra nationer placerat påföljder på landet - såsom nedskärningar av det redan lilla beloppet av utländskt bistånd som de tillhandahåller - i ett försök att tvinga generaler att genomföra pro-demokratiska reformer. År 2011 resulterade detta i att militären äntligen överlämnade en del av sin makt till civila ledare.

Detta innebar att det började regera tillsammans med Suu Kyi, en Nobels fredsprisvinnare som har fått internationellt stöd för sin obevekliga förespråkare för demokrati, även under de 15 år som hon tillbringade i fängelse efter att ha organiserat möten som krävde fria val.

När hon blev Myanmars främsta civila ledare utmanade hon dock inte militären på sin folkmordskampanj 2017 mot Rohingya-folket - en muslimsk etnisk minoritetsgrupp som anses vara illegala invandrare av landet.

Oavsett omfattande fördömande försvarade Suu Kyi till och med deras handlingar och vägrade att erkänna redogörelser för grymheter vid domstolen, hennes rykte som en ledstjärna för mänskliga rättigheter lider mycket som en resultat.

Ändå förblir hon väldigt populär.

Anklagad för att inte göra något för att stoppa brott mot mänskligheten av västerländska samhällen, a färsk enkät fann att 79% av Myanmars medborgare fortfarande litade på henne - de flesta av dem buddhistiska som har liten sympati för Rohingya.

Av denna anledning är det ingen överraskning att hennes parti vann riksdagsvalet i november 2020 med en svepande seger som gav henne mandat att fortsätta olika förändringar, särskilt ytterligare en som begränsar militärens roll i att styra Myanmar. Hlaing betraktade detta som ett direkt hot mot sin makt, utan bevis, att valet var bedrägligt och därmed kuppen inleddes.

Vad har hänt?

Militären har utsatt Myanmars folk för att intensifiera brutaliteten sedan de tog makten och avsatte den civila regeringen under ledning av Suu Kyi. Efter detta "allvarliga slag mot demokratiska reformer" som FN: s generalsekreterare António Guterres hänvisar till det, en våg av demonstrationer som kräver återställande av demokrati och frigivning av arresterade ledare har ägt rum över hela landet.

Men även om majoriteten av dem har varit fredliga, enligt informationen bekräftat av FN, har mer än 50 demonstranter (antalet dödsfall sannolikt sannolikt blir mycket högre) nu dött i händerna på junta säkerhetsstyrkor som inte kunde dämpa strejkerna och undertrycka civil olydnad, öppnade eld.

"De riktade mot huvudet på obeväpnade civila", sa en demonstrant Reuters.

'De riktade sig mot vår framtid.'

Enligt uppgift har myndigheter börjat använda maskingevär, misshandel och tårgas för att försöka hindra demonstranter från att samlas på gatorna.

Bilder och videor som strömmar ut från Mandalay och delar av den kommersiella huvudstaden Yangon visar scener som liknar konfliktzoner, med säkerhetsstyrkor som skjuter i folkmassor och drar bort orörliga kroppar.

Bilder på onsdagen - när dussintals sköts ned och 1,200 fängslades under den värsta våldsdagen sedan kuppen började - visade också att polisen slog frivilliga läkare med gevär och sparkade demonstranter till marken.

Det var denna dag som 19-åringen Ängel sköts i huvudet, en bild av henne som bär en t-shirt med texten "Everything Will Be OK" särades nu in i det globala medvetandet efter att ha blivit viral på sociala medier.

"De måste stoppa denna onda motverkan av fredliga demonstranter," säger Michelle Bachelet, FN: s högkommissionär för mänskliga rättigheter. 'De måste sluta mörda och fängsla demonstranter. Det är helt avskyvärt att säkerhetsstyrkor skjuter levande ammunition mot fredliga demonstranter över hela landet. '