År 2021 bevittnade världen rekordstora klimatkatastrofer tillsammans med den hårda verkligheten att global produktion av fossila bränslen är oförenlig med att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5 eller till och med 2 grader Celsius.
Överväldigande bevis på fossilbränsleindustrins roll i denna produktionsklyfta har utlöst ett ökande antal protester som kräver ett slut på ytterligare prospektering och utvinning.
Klimataktivister visar nu vilken makt människor har även inför en mångmiljardindustri genom att framgångsrikt vidta rättsliga åtgärder och förhindra oljeborrningsprojekt, rörledningar och till och med lagstiftning om fossila bränslen.
Sådan aktivism har ofta letts av grupperna i frontlinjen av klimatförändringarna inklusive ungdomar och ursprungsbefolkningar. Men miljö- och klimataktivism kan komma med uppoffringar, vare sig det är utbildning som med aktivisten Greta Thunberg eller till och med säkerhet som alltmer blir fallet för aktivister globalt.
I de mest extrema fallen har band knutits mellan mord och ekoaktivister. Förra året nådde antalet demonstranter som enligt uppgift mördades under ett enda år 227 – en post hög.
Trots detta fortsätter protesterna och blir allt mer inriktade på de fossilbränsleföretag som arbetar för att skydda sin egen industri.
Anti-protestlagstiftning och fossila bränslen
Kriminaliseringen av miljöprotester – delvis finansierad av olje- och gasbolag – syftar till att säkerställa rörledningssäkerheten genom att straffa våld och egendomsskador. Kritiker hävdar dock att den sanna avsikten är att smutskasta aktivister och framställa ickevåldslig olydnad som våldsam.
Minst 15 delstater i USA har antagit lagar mot pipelineprotester sedan 2017 som ökar straffen för intrång i energiinfrastruktur. I många fall har dessa lagar omvandlat brottet från ett förseelse till ett brott.
Det hävdas av eko-kampanjer att dessa kritiska infrastrukturlagar använder vaga språk som "manipulera" och "hindra" och inte klargör om lagen gäller mark som helt ägs av ett företag eller rörledningsservitut.
Dessa oklarheter ledde till att två demonstranter stämdes på 2 miljoner euro, efter att ha blockerat ett kolkraftverk i Tyskland.
Andra gånger vänder sig fossilbränsle- och energiinfrastrukturföretag till mer direkta skrämseltaktik. Kinder Morgan, ett av de största energiinfrastrukturföretagen i Nordamerika, bad en lokal polisavdelning om tjänstemän för att "avskräcka protester". Eftersom myndigheterna inte agerar i någon officiell egenskap, rapporterades de vara uniformerade och köra truppbilar.
Genom smutskastningskampanjer, offentlig smutskastning, rättsliga åtgärder och underhandstaktik kan fossilbränsleföretag utgöra ett hot mot välbefinnandet för aktivister och drabbade samhällen, särskilt BIPOC (Black, Indigenous, People of Color) och de i regioner där Civic och demokratiska friheter är inte allmänt accepterade.
Mot alla odds har de som vill och kan demonstrera mot koldioxidutsläppens främsta bidragsgivare nått stora framgångar under det senaste decenniet.