Meny Meny

Hur politiken påverkar Sydostasiens gröna agenda

Trots att det är absolut kritiskt är vägen till att mildra klimatförändringarna inte lätt, särskilt i Sydostasien.

Sydostasien är hem för mer än 675 miljoner människor och möter många hinder i sin strävan efter en grön framtid.

Består av tio länder, Association of South East Asian Nations (ASEAN) är fjärde största konsument av energi globalt, vilket gör den till en av de största aktörerna för att uppnå nettonoll.

Att mildra klimatförändringarna är avgörande för denna region eftersom dess länder kommer att vara de hårdast drabbade. Extrema väderhändelser inklusive tyfoner, cykloner, översvämningar, tsunamier och jordbävningar kommer att förvärras under nästa århundrade.

Sydostasien är hem för Mekong River, en region med biologisk mångfald där tusentals växt- och djurarter frodas. Det är också ett av de mest tätbefolkade områdena i Sydostasien, med miljontals människor som bor längs dess banker och förlitar sig på den för handel och handel. På grund av dess närhet är det särskilt utsatta till effekterna av klimatförändringar, inklusive stigande havsnivåer, översvämningar och torka.

Trots allt detta kommer 83 % av Sydostasiens energi från fossila bränslen, särskilt kol, eftersom det är både billigt och rikligt. Detta stora beroende har bidragit avsevärt till regionens utsläpp av växthusgaser.

Många sydostasiatiska länder gör nu ansträngningar för att övergå till förnybara energikällor som sol- och vindkraft, investerar i infrastruktur för förnybar energi och skapar nya incitament att byta.

Men Kina, Japan och Indien är bland världens största utsläppare av växthusgaser. Deras utsläpp har en betydande inverkan på Sydostasien.

Kina är d största globala utsläpparen, och dess ökande efterfrågan på fossila bränslen och expansion av koleldade kraftverk har bidragit till luftföroreningar och dis i sydostasiatiska länder. Alla tre nationerna har kritiserats för sitt fortsatta stöd för kol och brist på reduktionsmål.


Vilka organisationer vill tackla klimatförändringarna på ett meningsfullt sätt?

För att mildra klimatförändringarnas inverkan på sydostasiatiska ekonomier måste tre ledande organisationer agera.

Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) är en av de viktigaste regionala organisationerna som är involverade i att ta itu med klimatförändringarna i regionen. Det syftar till att främja samarbete för att mildra och anpassa klimatförändringarna.

ASEAN har utvecklat policyer och initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, öka energieffektiviteten och främja användningen av förnybar energi. Organisationen är begränsad av sin konsensusbaserade beslutsprocess, vilket kan leda till långsamma framsteg och motstridiga intressen mellan medlemsländerna.

I 2015, den ASEAN:s handlingsplan för energisamarbete lanserades för att öka användningen av förnybar energi och energieffektiviteten. Dessutom har ASEAN Center for Energy (ACE) bildades för att främja hållbar energiutveckling och minska utsläppen av växthusgaser.

ASEAN har också skapat en Ramverk för katastrofriskminskning för att hantera effekterna av extrema väderhändelser på medlemsländerna.

Smakämnen FN: s klimatpanel (IPCC) är en ledande internationell organisation involverad i den vetenskapliga bedömningen av klimatförändringar och dess effekter. IPCC:s bedömningar baseras på senaste forskning och data från forskare runt om i världen, och dess rapporter används av regeringar och beslutsfattare för att informera sina beslut om strategier för begränsning av klimatförändringar och anpassning.

Smakämnen IPCC:s femte utvärderingsrapport 2014 var ett stort vetenskapligt bidrag till att förstå utmaningarna och riskerna med klimatförändringar. IPCC har också gav vägledning om hur man kan minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) är en fördrag undertecknat av många länder, inklusive sydostasiatiska länder, som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser för att förhindra farliga nivåer av klimatförändringar.

Fördraget anger en övergripande ram för globala åtgärder mot klimatförändringar, inklusive ett mål att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius över förindustriella nivåer. UNFCCC övervakar också det årliga Möten med partskonferensen (COP)., där medlemsländerna förhandlar och kommer överens om specifika klimatförändringsmål och politik.

Parisavtalet, som antogs under UNFCCC 2015, satte ett mål att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius över förindustriella nivåer. UNFCCC tillhandahåller också medel för att stödja insatser för att mildra och anpassa klimatförändringar i utvecklingsländer.

 


Vad händer i Sydostasien?

Individuellt går sydostasiatiska länder framåt mot en grönare framtid genom inrikespolitik. KADIN (Kamar Dagang dan Industri Indonesia) är en företagsorganisation som företräder indonesiska företags intressen.

KADIN har varit inblandad i främja hållbara affärsmetoder och förespråkar politik som stöder övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

Malaysia och Vietnam har redan vuxit fram som stora producenter av solpaneler, och tullarna på kinesisk export av solpaneler kan ytterligare öka deras konkurrenskraft på den globala marknaden.

I Malaysia är regeringens push för förnybar energi har lockat solpanelstillverkare som First Solar, JinkoSolar och Hanwha Q Cells att etablera sina produktionsanläggningar i landet. Dessa företag har varit avgörande för att öka Malaysias export av solpaneler till USA och Europa.

I Vietnam har landets rikliga solsken och statligt stöd gjort det till ett attraktivt resmål för produktion av solpaneler. Företag som Trina Solar, Canadian Solar och SunPower har etablerat produktionsanläggningar i landet, vilket hjälper till att öka Vietnams export av solpaneler till Europa och andra marknader.

Även om de vidtar vissa klimatåtgärder är många länder i regionen fortfarande under utveckling och har konkurrerande prioriteringar, som t.ex. ekonomisk tillväxt och fattigdomsreducering. Detta kan göra det svårt för dem att prioritera klimatåtgärder, särskilt när det kräver betydande investeringar och resurser.

En annan utmaning som länder i Sydostasien står inför är begränsad åtkomst till finans och teknik, som är avgörande för att genomföra effektiva klimathandlingsplaner.

Detta gäller särskilt för mindre länder som Laos och Kambodja, som har begränsade resurser att investera i infrastruktur för förnybar energi och är starkt beroende av utländskt bistånd och investeringar. Vissa har dessutom betydande politisk instabilitet, vilket också kan hindra framsteg när det gäller klimatåtgärder.

Sydostasiens kollektiv vision att uppnå nettonoll innebär övergång till förnybara energikällor, förbättrad energieffektivitet, främjande av hållbar markanvändning och minskade utsläpp av växthusgaser.

Samarbete och utbyte av bästa praxis mellan länder är nyckeln. Men det finns fortfarande betydande utmaningar, inklusive de höga kostnaderna för övergången till förnybar energi, bristen på investeringar och konkurrerande prioriteringar.

Eftersom regionen är särskilt sårbar för effekterna av klimatförändringar är det viktigt att länderna i Sydostasien vidtar åtgärder för att undvika förödande konsekvenser.

Tillgänglighet