Åsikt – Vi måste sluta kategorisera unika egenskaper som psykisk ohälsa

Vad experter säger om självdiagnos och sociala medier

Det finns växande oro bland medicinsk personal över videoinnehåll fokuserat på mental hälsa och neurodivergens i onlineutrymmen. Det är underförstått att en stor majoritet av detta innehåll skapas av olicensierade "förespråkare för mental hälsa" som vill underblåsa dialog som avstigmatiserar psykisk ohälsa.

I februari i år översteg innehållet hashtaggat med neuropsykologiska tillstånd 50 miljarder visningar på TikTok. Och trots att det är allmänt välmenande säger rapporter det över hälften av detta innehåll är "späckat med desinformation", vilket uppnår lite mer än att grumla allmänhetens förståelse för vissa psykiska hälsoproblem.

De varnar för att långvarig exponering för den här typen av innehåll inte heller kommer utan konsekvenser.

Du kanske minns när tonåringar var utvecklar tics efter att ha sett videor på människor som upplever Tourettes syndrom? Eller för äldre läsare, när Tumblr-användare romantiserade depression, ångest, ätstörningar och missbruk till den grad att människor kämpade med dessa problem långt efter lämnar plattformen för gott?

När vi utsätts för samma innehåll under långa perioder – vilket vanligtvis är fallet när våra tidslinjer dikteras av algoritmer som sammanställer relaterat ämne – är det lätt att tro att även de mest sällsynta störningar är extremt vanliga, och kanske påverkar us.

Till exempel uppskattas borderline personlighetsstörning (BPD) till påverka mindre än 2 procent av den amerikanska befolkningen och diagnostiseras sällan i tonåren, men dess hashtag har gjort det samlade 6 miljarder visningar på TikTok. Dissociativ identitetsstörning (DPD) är ännu sällsyntare och påverkar under 1.5 procent av den globala befolkningen, men ämnet har över 1.5 miljard visningar på plattformen.

Med TikTok som domineras av unga människor i sina uppväxtår som också är i färd med att utveckla sin känsla av identitet, har konsumtionen av detta innehåll resulterat i miljontals tonåringar diagnostisera sig själva som psykiskt sjuk.

Och med tanke på att de flesta av oss oavsiktligt utsätts för tvivelaktigt psykiskt hälsoinnehåll på sociala medier snarare än att söka upp det, massor av experter har börjat väga in på varför vi måste vara uppmärksamma när det visas på våra skärmar.

Varför självdiagnostik är problematiskt

Forskare är oroliga över att att vara neurologiskt eller psykologiskt atypisk har blivit en sorts subkultur på TikTok och Twitter. Efter de senaste åren har vi alla delade liknande känslor av ångest framkallad av pandemin, vilket gör ämnen som anspelar på psykiska hälsokamper mycket relaterade.

Det är lätt att titta på symtom på en störning och säga 'omg, det gör jag!'. Faktum är att den Minnesota-baserade terapeuten Shani Tran, LPCC sade hon och hennes kamrater gjorde sig skyldiga till att se sig själva återspeglas i sina läroböcker i psykologi innan de lärde sig mer om psykiska tillstånd.

Även om det bara är den mänskliga naturen att "håla" våra upplevelser för att forma vår förståelse av världen och oss själva, tror psykologer att när vi försöker katalogisera och karakterisera varje element i den mänskliga naturen, kan det främja en kultur av överanalys och paranoia som har potential att skada vårt välbefinnande.

Märkningsteori hävdar att en öppen definition av människor med extrema etiketter skapar självuppfyllande profetior, vilket får individer att ge efter för den stereotypa typ av etikett. Med tiden kan detta vara skadligt för individens övergripande funktion och självkänsla.

I en 2020 studie, de som upplevde psykiska störningar som först självdiagnostiserades upplevde högre nivåer av självkänslasproblem och upplevde stigma än andra som först diagnostiserades av en mentalvårdspersonal.

Detta kan bero på att få en psykiatrisk diagnos är en komplicerad process som tar flerdimensionella tillvägagångssätt över tid.

Och medan en diagnos vanligtvis indikerar att flera aspekter av en individs mentala tillstånd har blivit ett hinder för deras vardag, kan någon som patologisera en eller två egenskaper förknippade med en psykisk störning orsaka att triviala negativa känslor förvärras.

Alla som har diagnostiserats med psykisk ohälsa vet att att känna sig "nedsatt" eller orolig under ett antal dagar inte är detsamma som att ha klinisk depression eller generaliserat ångestsyndrom. Men fortsatt exponering för dessa berättelser på sociala medier har fått tittarna att göra det titta på sig själva och tänka "kanske är något fel på mig?"

Det känns viktigt att notera att självdiagnos inte bara är skadligt för dig själv, utan också för människor som har fått diagnosen med psykisk ohälsa. Nu mer än någonsin är vi kritiska till innehållet vi ser och säkerställer att information som finns online är det från en trovärdig källa är oerhört viktigt.

Och som en allmän regel är det bättre för alla med oro relaterade till deras psykologiska välbefinnande att söka hjälp eller råd från läkare än att konsultera främlingar på sociala medier. Tittar på alla andra konstig och rent ut sagt galen trender som TikTok har främjat, kanske är det dags att vi tar allt innehåll på plattformen med en mikroskopisk nypa salt.