Meny Meny

Bond Street-stationsreklam visar omfattningen av det offentliga utrymmet

Under en vecka döptes Londons Bond Street-station om till "Burberry Street" för att marknadsföra modehuset med samma namn. Det väckte upprördhet och visar hur offentliga utrymmen i allt högre grad används för aggressiv reklam.

Pendlare i London blev förvirrade förra veckan när Bond Street-stationen byttes till 'Burberry Street' i samarbete med modehuset med samma namn.

Klagomål skickades till TfL av resenärer som var förvirrade under sina resor. Anonyma anställda sa att kunder hade anmält att de saknade sina hållplatser, med en kommenterar till New York Times, 'Jag hörde alla olika saker, men inget positivt tyvärr.'

Bond Streets namnbyte var också ganska omfattande. Skyltar på perrongen byttes ut, liksom resekartor med rulltrappor och skylten utanför på huvudgatan.

Denna annonsändring verkade vara särskilt förvirrande, eftersom Burberry låter som det kunde vara ett riktigt stopp.

Bond Street ligger också precis vid Oxford Street, som är en hotspot för turister och engångsbesökare. Hur förväntas obekanta tågresenärer veta att de är på rätt plattform när alla vägvisningsskyltar visar uppenbar desinformation?

Den enhälliga motreaktionen och välförtjänta kritiken exemplifierar Londons växande problem med allt mer invasiv reklam. Som Det skriver Zoe Williams från The Guardian, är fiaskot på Burberry Street bevis på "företagskrypning", där offentliga utrymmen behandlas som marknadsföringsmöjligheter snarare än kommunala tjänster som hjälper det offentliga livet.

Vi kan se detta kommersiella tillvägagångssätt i andra delar av livet i London också.

Festivaler och företagsparkevenemang är till exempel konstant och kräver vanligtvis alltid en betalbiljett som hindrar lokalbefolkningen från att använda sina egna samhällsområden för sitt avsedda syfte. Många parker har nu privata evenemang under stora delar av sommaren, vilket gör utrymmen antingen oanvändbara eller extremt begränsande för de människor de var avsedda för.

När Londons hyrespriser ökar och levnadskostnaderna spiraler i oändlighet, verkar det som att större städer och huvudstäder fokuserar mindre på lokal gräsrotskultur och istället prioriterar bred kommersialism. Varför bry sig om att respektera giltigheten av gemenskapsutrymmen när det inte finns någon genuin bostadskultur att finna?

Uppståndelsen på Burberry Street kan verka som en lättsam huvudskrapa, men det tyder på ett mycket större problem med hur offentliga utrymmen behandlas. Deras logistiska syfte blir sekundärt till företagets potential.

London är redan övermättad av reklam – det här känns som strået som bröt kamelens rygg.

Tillgänglighet