0
energi
Vad är energi?
0 kommentarer
Tretton år efter oljeutsläppet Deepwater Horizon lider de som hjälpte till att städa upp av psykisk och fysisk sjukdom. Störningen av deras dagliga liv borde också störa vårt.
2010 utlöste oljeutsläppet Deepwater Horizon en miljökatastrof som orsakade irreparabel skada på ekosystem och samhällen. En nyligen genomförd undersökning av Guardian har undersökt de långsiktiga effekterna av katastrofen och belyst den mänskliga förödelsen som fortfarande krusar tretton år senare.
BP:s oljeutsläpp var huvudnyheter för dess miljöpåverkan under 2010. Men bortom den synliga förödelsen brottas de första insatserna på platsen med psykiska och fysiska hälsokonsekvenser.
Individer gillar Sam Castleberry, 59, har tvingats ge upp sina heltidsjobb när de kämpar mot kronisk sjukdom. Castleberry har genomgått 18 omgångar av kemoterapi efter att ha diagnostiserats med prostatacancer 2020. Sjukdomen har nu spridit sig till hans lever och hindrar honom från att utföra dagliga sysslor.
Castleberry och 33,000 XNUMX andra hyllades som hjältar när de rusade till platsen för oljeutsläppet Deepwater Horizon och hjälpte till att städa upp Amerikas kuster. Utsläppet är fortfarande det största någonsin i amerikanska vatten.
BP hade anställt arbetare för att skrapa upp oljekulor som hade sköljt iland 2010. Medan det internationella samfundet plågades över miljöskador, stod de första insatserna tyst inför omedelbara hälsoeffekter, såsom hud- och andningsproblem.
Nu stämmer de drabbade BP. De giftiga kemikalierna som finns i den utspillda oljan, såsom polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tungmetaller, har kopplats till olika långvariga hälsoproblem, inklusive cancer, hjärt-kärlsjukdomar och neurologiska störningar.
Det är inte bara fysiska biverkningar som har ryckt upp dessa liv heller. Enligt National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH), har första responders visat sig ha ökade frekvenser av andningssymtom, neurologisk funktionsnedsättning och till och med depression.
Att bevittna miljöförstöring, kämpa för att mildra konsekvenserna och uppleva förluster av liv i drabbade samhällen var alla faktorer i försämringen av första-respondenternas fysiska och psykiska välbefinnande.
Effekterna ger fortfarande resonans långt efter själva oljeutsläppet. Sjukvårdskostnader, förlust av sysselsättning och pågående sjukvård har alla orsakat ekonomiska strider för första responders, medan brist på stöd för att ta itu med deras psykiska hälsoproblem har orsakat en ökande kamp för att klara av vardagen.
Sara Sneath och Oliver Laughland har påpekat den mycket olika behandlingen av första-responders över två amerikanska tragedier.
Även om modet hos saneringsarbetarna för oljeutsläpp är jämförbart med hjältemodet från första-respondenterna under 9/11, har de förra fått ynkligt stöd från allmänheten.
Riki Ott, en toxikolog som nu förespråkar arbetare för sanering av oljeutsläpp, sa "Vad invånare och professionella oljebekämpare gör är precis vad professionella brandmän och räddningspersonal överallt gör: sätter sina liv på spel för att skydda vårt".
Oljeutsläppsräddare vid kusten bor i några av de fattigaste delarna av Amerika och har lämnats för att klara efterdyningarna av händelsen på egen hand. Däremot har de i frontlinjen av 9/11 med rätta cementerats till allmänhetens minne.
