Meny Meny

EU har precis antagit en banbrytande naturskyddslag

Naturrestaureringslagen syftar till att återställa 20 procent av land- och havsområdena till 2030, stärka försämrade ekosystem och förbättra den biologiska mångfalden. Lagen sätter ett historiskt prejudikat, i linje med globala klimat- och biologisk mångfaldsmål.

Letar du efter en mitt i veckan och hämta mig? Tja, i form av goda nyheter, vi har dig.

Efter flera månader långa överväganden har Europeiska unionen äntligen godkänt sin landmärke för naturrestaureringslag. Den första förordningen i sitt slag, den syftar till att återställa EU:s krympande naturliga ekosystem och stärka den biologiska mångfalden över hela kontinenten.

Denna historiska lag kommer att inleda ett ambitiöst miljörehabiliteringsprojekt, med målet att återställa minst 20 procent av EU:s land- och havsområden till 2030 och alla andra försämrade ekosystem till 2050.

Alain Maron, miljöminister för Brysselregionen, beskrev åtagandet som nödvändigt för att skydda Europas naturliga landskap och se till att framtida europeiska medborgare kan njuta av dem.

Genom att höra lagen har globala miljöorganisationer uttryckt sitt stöd. Noor Yafai från The Nature Conservancy beskrev det som "en betydelsefull dag för naturen", och betonade att lagen kommer att ge "ett avgörande lyft för ansträngningarna att genomföra internationella klimat- och biologiska mångfaldsmål."

WWF EU upprepade denna känsla och kallade lagstiftningen "en enorm vinst för EU:s natur, medborgare och ekonomi."

Hur kommer lagstiftningen att fungera?

Det som gör naturrestaureringslagen så speciell är att det är den första kontinentsomfattande lagstiftningen i sitt slag. Den fastställer bindande mål för EU:s medlemsländer och förpliktar dem att rehabilitera lokala naturliga livsmiljöer – 80 procent av dessa är för närvarande i dåligt skick.

Med sikte på en grönare och mer hållbar framtid, prioriterar lagen områden med störst potential att fånga och lagra kol, inklusive våtmarker, floder, skogar, gräsmarker, urbana och marina ekosystem.

När man satte upp mål höll man ett antal positiva resultat i åtanke, inklusive ökad biologisk mångfald, förbättrad vatten- och luftkvalitet, pollinering av grödor, förbättrad livsmedelssäkerhet. Det kommer också att syfta till att mildra effekterna av naturkatastrofer, såsom torka och översvämningar.

Enligt den nya lagstiftningen kommer EU:s medlemsländer att fokusera på att återställa Natura 2000-skyddade områden, som täcker Europas mest värdefulla och hotade arter och livsmiljöer. När det gäller restaurering är målen satta till 30 procents förbättring till 2030, 60 procent till 2040 och 90 procent till 2050 för områden i dåligt skick.

Specifika åtgärder inkluderar återställande av pollinatörpopulationer, plantering av tre miljarder nya träd till 2030 och säkerställande av att inga nettoförluster av grönområden i städerna och täckning av trädkronor inte sker. Dessutom kommer mänskligt skapade barriärer att tas bort från floder för att återställa 25,000 XNUMX kilometer fritt strömmande floder i slutet av årtiondet.

Detta holistiska synsätt är en del av EU:s bredare strategi för biologisk mångfald, som syftar till att hjälpa Europa att uppfylla Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5°C.

Hur trädde lagen i kraft?

Lagen föreslogs första gången av EU-kommissionen i juni 2022.

Det tog fart vid COP15 – ja, mer än tio COP-händelser sedan – i Montreal, Kanada, där nationer åtog sig att återställa 30 procent av världens förstörda ekosystem till 2030.

Trots dessa åtaganden tryckte Europeiska folkpartiet (EPP) tillbaka på att lagen skulle antas. Gruppen hävdade att den föreslagna miljölagstiftningen skulle kunna hota jordbrukarnas försörjning, minska livsmedelsproduktionen, störa försörjningskedjorna och höja konsumenternas matpriser.

Även med ändringar av lagstiftningen mötte politikerna förnyat motstånd från bönder över hela Europa förra året. De hävdade att EU:s miljöbestämmelser förvärrade deras redan ansträngda industri.

Dessa spänningar var centrala för valen i EU och orsakade ett ökat stöd för högerpartier. Som ett resultat, när det var dags för EU:s miljöministrar att rösta, förkastade Finland, Ungern, Italien, Nederländerna, Polen och Sverige lagen.

Belgien avstod från att rösta, men det var Österrike som i slutändan röstade för lagen och säkrade dess antagande.

Lagens godkännande kommer snart att publiceras i EU:s officiella tidning, och blir direkt tillämplig i alla medlemsländer. Från denna punkt förväntas det attrahera betydande investeringar i natur och biologisk mångfald, från både offentliga och privata investerare.

Vi måste vänta till 2033 för att se hur stora framsteg som har gjorts, eftersom det är då Europeiska kommissionen kommer att se över lagens effekter för allra första gången.

Tillgänglighet