Afrikas första resolutioner, kritik och utmaningar från klimattoppmötet 2023

Det nyss avslutade klimatmötet i Afrika, en betydande sammankomst av ledare, beslutsfattare och intressenter, pågick under tre dagar mot bakgrund av pressande miljöutmaningar. Regeringar, organisationer och chefer för afrikanska stater övervägde om avgörande resolutioner för att ta itu med klimatförändringar, koldioxidkrediter och olika miljöfrågor, mitt i en bakgrund av kritik från unga aktivister.

Det inledande klimattoppmötet i Afrika, som avslutades på onsdagen vid Kenyatta International Conference Center i Nairobi, utfärdade en deklaration som uppmanade till en snabb omvandling av det sätt på vilket mer rika nationer interagerar med kontinenten.

Även om Afrikas utsläpp per capita är avsevärt under det globala genomsnittet, upplever kontinenten en oproportionerlig påverkan från stigande globala temperaturer och eskalerande konsekvenser av klimatförändringar.

Vid toppmötet – som jag personligen var stolt över att delta i – har afrikanska regeringar uppmanats att se över sin klimatpolitik. Släppa reformer har hållit tillbaka koldioxidinvesteringar på kontinenten i decennier, och trots ansträngningar från olika afrikanska regeringar för att våga sig på gröna initiativ har påtagliga åtgärder inte kommit i den skala som behövs.

Vilka var resolutionerna och åtagandena?

Regeringar och organisationer har betonat det akuta behovet av strategier för begränsning av klimatet och anpassning. Många afrikanska nationer har lovat att förbättra sina nationellt bestämda bidrag (NDC) under Parisavtalet, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra motståndskraften mot klimatpåverkan.

På samma sätt har handel med utsläppsrätter och kreditsystem hamnat i centrum i diskussionerna. Afrikanska länder undersöker möjligheter att utnyttja koldioxidkrediter, och betonar vikten av miljöintegritet, transparens och rättvis fördelning av fördelar. Under president Rutos tal argumenterade han för att Afrikas koldioxidkredit borde vara värd 50 miljarder dollar år 2030.

Dessutom avslöjade Ruto "Nairobi-deklarationen" i slutet av toppmötet. Dokumentet ska fungera som Afrikas ståndpunkt om klimatförändringar och förklara hur man avser att tackla nuvarande utmaningar. Detaljerna var knappa, men dokumentet förväntas läsas på COP28 i december.

Toppmötet har sett ett starkt engagemang för att utöka förnybara energikällor. Afrikanska ledare har betonat behovet av att gå över till renare, hållbara energisystem för att bekämpa både klimatförändringar och energifattigdom på kontinenten.

Ungdoms engagemang vid toppmötet gick inte obemärkt förbi. Den centrala rollen för unga aktivister och ledare erkändes av tjänstemän, av vilka många lovade att förbättra kommunikationen och engagemanget i kommande beslutsprocesser.

Vid evenemanget meddelade privata investerare att Afrika skulle säkra en katt på 23 miljarder dollar som kommer att gå till projekt inklusive mikronät för solenergi, kolmarknader och återplantering av skog. I detta utlovade utvecklade länder ökat ekonomiskt stöd, vilket tillkännagavs av både USA:s särskilda presidentssändebud för klimat, John Kerry, och EU:s president, Ursula von der Leyen.